Sekt som naturvin. Weinreich gör 2000 flaskor seda pappan dog. De har 20ha odling och gör mest stilla viner. Det är är metod rural, ancestral. Vinet får mycket sediment så det måste degorgeras, men en viss grumling lämnas kvar för att skydda vinet då ingen SO2 tillsätts. Får inte kallas sekt för det inte är klart, kallas därför Deutsches schaumwein.
Vinet var gjort på 50% Riesling och 50% Silvaner. Naturvin är kanske en klass för sig, men det tilltalar inte min smak. Svag doft, ingen vidare smak och inte heller eftersmak. Det får stanna i Tyskland.
Christian Krack står på en stabil sektgrund, för hans pappa har ett sekthus som gör sekt åt andra. Nu har Christian och Anna valt at satsa på eget. De köper druvor men har redan köpt 2 ha mark utanför Deidesheim. Produktionen är 30 000 flaskor per år. Gudfaderna Raumland vakar över ungdomarna. De försöker köra utan SO2 och får fram riktigt trevliga produkter vi provade 6 olika sekt . Det började med en pinot brut från 2016 och avslutade med 2014 Freundeskreis Grand Cuvé som fått Deutscher Sektpreis 2018. Resans bästa Sekt.
Resturangfolket imponerades av en degorgering i vattenbad vid bordet. Show.
Redan efter att ha varit igång i 5 år imponerar Krack och vi kommer säkert att få höra mer av dem. Export bara till Norge.
Familjen Winterling Susanna, Sebastian, Anna och Martin
Direkt efter frukost var det dags för första provningen strax utanför Deidesheim. Familjen Winterling har hållit på sedan 1982 efter att pappan gått en kurs om sekt i Geisenheim och blivit såld på bubbel. Köpta druvor till att börja med, sedan blev det egen mark efter hand. Allt är ekologiskt, handplockat och klassat som Crémant. Här gäller Chardonnay, Piot blanc, Pinot gris och Riesling. Men Martin provar även med Gintillverkning.
Martin Winterling degorgerar utan frysning
Martin var mycket stolt över deras degorgeringsapparat som klarade att degorgera utan frysning och därmed behövde mindre svaveltillsats.
Vi provade 7 bubbel ackompanjerat med ostron och pflammkuchen.
Trevliga viner men det som stack ut var deras Blanc de noir från 2014 och Burgunder blandning från 2014 Le Coulée D´Or
Jo Cremant finns även i Tyskland enligt en EU lag är det tillåtet för alla vindistrikt inom EU bara de uppfyller reglerna.
Det tredje besöket för dagen var på Schloss Wachenhein i Pfalz., som är en av de större sektproducenterna i Tyskland. de har inga egna odlingar utan köper alla druvor. De har valt att tillverka fruktiga viner och att inte närma sig Champagne stil. De använder genomgående andra jäsningen på flaska. På frågan varför bara två viner var klassade som Crémant, var svaret att druvorna till de skördades för hand, de övriga druvorna skördades med maskin.
Platschefen serverar
Vi provade 9 bubbel. Jag tyckte om kollegornas kommentar att vinerna var inte så dumma, de var dubbelst så bra som Rotkäppchen. Det samma var priset. Det som stack ut var deras Riesling Cremant från 2016.
Den gamla borgen i RümmelsheimÄgarinnan Carolin Diel
Carolin och hennes man Sylvain tog över verksamheten 2017 från hennes pappa. Doel är med i VDP, så vid vårens släpp kommer de att begära klassning enligt VDP sektstatut.
Basvinerna kommer alla från grand cru lägen. Jäsningen sker på stora Sückfass De använder 5% reservviner som mognat på flaska. Det är ingen enorm produktion. 10 000 flaskor, men bara bra år. 2018 var för varmt och mognade för snabbt, så det blev inget. Senast var 2017.
Stämningen var andaktsfull när vinerna serverades, för här var det ite fråga om unga viner
2012 Riesling Réserve Extra Brut 62 månader på jästfällningen
2008 Goldloch Riesling Brut Nature 108 månader på jästfällningen
Heiko Bamberger med den lilla degorgeringsutrusningen
Heiko Bamberger är andra generationens vinmakare. Allt görs för hand. Vi fick en rundvandring och en av de Canadensiska deltagarna fin prova att degorgera ett vin fi sedan skulle prova.
Det sprutade över högt och lågt för Jeff. De närstående fick minnen på kläderna.
Vi provade sju olika sekt och det som stack ut var just den direktdegorgerade flaskan med Riesling från 2012.
På programmet efter provningen var ett besök på Rotkäppchen. Många som besökt Eltville i Rheingau har sett skylten med MM som betyder just Michael Müller. Ett av varumärkena i Rotkäppchenfamiljen. Alla deltagare var synnerligen imponerade av effektiviteten i produktionsapparaten.
Det canadensiska whiskeybolaget Seagrams köpte det tyska varumärket Mumm, som sedan köpte Michael Müller. På 1990-talet köpte sedan Rotkäppchen bubbelverksamheten från Seagrams. På M M i Eltville tillverkas såväl Mumm som MM och Rotkäppchen. Nyligen har de även köpt Prosecco Ruggeri.
Lastbilar kom in från främst Spanien och Italien med basvin för tillverkningen. Här är det bara Charmat eller tankmetoden som gäller. Det var instoppat tankar överallt där det gick att få in tankar.
Produktionsapparaten var imponerande med hög grad av automation.
Det är rörelseoskärpa för flaskorna förflyttade sig snabbt. Kapaciteten var 30 000 flaskor per timme. Rotkäppchen har 55,2% av den tyska bubbelmarknaden. Det dricks nästal allt av tyskarna själva, för bara 0,2% går på export.
Rotkäppchen äger även Geldermann, som gör bubbel med klassisk metod. Dock har de inga marker själva utan allt importeras från Frankrike.
Chefsvinmakaren hade uppfattningen att det går precis lika bra att lagra vin på tank som på flaska. Det enda är att, man måste blockera en tank under mycket lång tid, vilket gör metoden mindre lämolig för långlagring.
Vi fick prova Ruggeri, ofiltrerad råbubbel, två lokaltillverkade Mumm och Rotkäppchen samt två Geldermann brut och le grand brut. Det var en samstämd uppfattning att produktionsapparatens automatisering var imponerande och produkterna var inte så dumma med tanke på priset.
Deutsches Weininstitut eller Wines of Germany bjöd in 11 mousserandeexperter till en bedömningspanel. Jag fick nöjet att delta från Sverige. Den 30 januari ägnades förmiddagen åt provning och bedömning av 44 sekt från lika många producenter.
De 20 bästa kommer arr annonceras på Prowein i Düsseldorf senare i vår. Dessutom kommer de tre första att få pris.
Det var högt tempo, vinerna serverades i flighter om 5, så det gällde att ligga i. Resultatet skulle redovisas med den Italienska 100 poängskalan. Som tur var hade jag tagit fram en korsreferens från Munskänkarnas 20p skala.
